När Malin och jag hade bott i vårt nya hus i tre dagar så började vi känna oss väldigt bekväma på vår gata. Our house… in the middle of the street… Our house! Och när vi gick hem från jobbet förra onsdagen så kände vi oss extra glada efter en långpromenad då vi gått förbi en liten grönsaksmarknad där vi köpte varor till kvällens middag. Vi kom hem och ställde oss och lagade mat, och genom köksfönstret såg jag grannen på andra sidan gatan gå ut till sin återvinnings-soptunna med en tidning. Killen är så smal att det ser ut som om han ska gå av på mitten vilken sekund som helst, och han måste väl vara lite äldre än mej skulle jag tro. Vad duktig han är, sa jag till Malin. Han går ut med bara en tidning till soptunnan istället för att göra en hög med tidningar inomhus i flera veckor och sen gå ut med alltihop samtidigt (som vilken annan lite halv-lat människa som helst skulle ha gjort). Jag tänkte inte mer på det då, utan fortsatte att göra vad jag nu höll på med.

Efter en stund såg jag killen gå ner för trappan från sitt hus, ut på gatan och fram till soptunnan igen med en annan tidning. Jaha, hittade han en till tidning som han glömde? Han gick tillbaka in igen, och efter inte alls många sekunder så kom han ut med ännu en tidning. Jag och Malin som sett denna händelse genom fönstret började småfnittra lite, och undrade lite smått vad det var han höll på med. Kunde han inte bara gå med alla tidningar samtidigt? Han gick tillbaka in igen, kom tillbaka ut, in, ut, in... När han gick ut för sjätte gången så höll jag på att skratta ihjäl mej. Jag insåg nu att han måste vara lite mentalt rubbad. Vi funderade på om han kanske hade några slags tics och var tvungen att göra vissa saker, säg tio gånger. Vi fortsatte räkna medan killen hämtade tidning efter tidning… men han slutade inte vid tio…

Tjugo då, sa vi. Vi fortsatte räkna, och efter en stund insåg jag att det inte alls var en hel tidning han gick ut med varje gång – det var faktiskt bara ett ark från en tidning. Vi kom upp till siffran tjugo, och gick snabbt om den. Vid det här laget hade vi lagat klart vår mat och satt ner vid köksbordet i vardagsrummet och åt. Grejen var ju bara den att jag satt vid fönstret, och hela tiden såg jag killen i ögonvrån. Fram och tillbaka, fram och tillbaka… Jag började nu få seriöst hysteriskratt, och undrade vad det var för allvarligt fel på killen. Jag undrade om det här var ett skämt. Var det en vadslagning? Eller kanske en dold kamera gömd någonstans? I went mental just by watching him! Jag kunde inte alls koncentrera mej på min mat, utan blev helt störd av att se killen hela tiden. Jag kunde bara inte sluta räkna! Jag blev sååå lättad när han äntligen gick in i huset och stängde dörren.

Vill ni veta hur många blad är det i en tidning? Jo det kan jag berätta för er… Det är 52 stycken!!!

And for your information… under den här senaste veckan har jag upptäckt att det inte bara är tidningen han gör detta med… Han slänger även sopor en grej i taget, och tar in tvätten strumpa för strumpa. Jag tycker fan synd om honom! Men lite roligt är det…

 

Marie

7 juli 2010 11:02

Om han aer sa smal som du saeger kanske han inte har kraft att lyfta mer aen en strumpa i taget. Det aer ganska tragiskt egentligen. Malin och du kanske ska mata honom lite? Be honom laemna yxan hemma!

 

Sara

7 juli 2010 12:43

HAHAHAHAHHA!

http://sarahagman.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Profile On: Maria Name: Maria Hagman Likes: Metal music, Lee, tattoo design Sits in the office: On the off-site table between Laura and Katie.   Maria is a senior link builder over on the off-site SEO desk, taking care of the two ...

Oj oj oj vad det snöar! Det är totalt kaos i england. Här vet dom ju inte vad vinterdäck är för något, så så fort det blir några centimeter snö så stannar trafiken. Tågen och bussarna ställs in och bilarna rör sej inte. Fast idag är det faktiskt ...

Jag har fått höra att jag suger på att updatera min blogg. Jag antar att folk (systrar) är intresserade av att höra om mitt liv här borta helt enkelt. Nu är det många månader sen jag träffade dom -4 månader för att vara exakt. Usch och fy. Inte a...

Ooooh vilken bra helg jag har haft! :D Långhelg, eftersom jag tog ledigt från jobbet igår också. Lee och jag satte oss i bilen och åkte norrut till Newcastle i söndags runt lunchtid. Anledning: rockkonsert med bandet Alter Bridge (för er som inte vet...

På begäran från kollegor och systrar, och klagomål på att jag inte skrivit på länge så kommer här ett litet inlägg... Varsågod Hollie, hoppas du får dej ett fnitter och att du känner dej hedrad för att du blir nämnd i min blog ;)   Så, det var öv...